Portfolio

Vi har på min förskola under många år arbetat med portfolio, och för mig har förhållningssättet varit det viktiga. Att synliggöra för barnen att de lär, att fånga upp barnens lärande och reflektera tillsammans med barnen kring det.

Portfoliomappen har bara varit en liten del. Portfolio ska alltid vara någonting positivt då den synliggör lärandet. Vi vill fånga upp barnens lust att lära. 

Våra flikar har gjorts om under åren från det att vi följde häftet "livets träd" från Halmstads rektorsområde, då arbetade vi med socialutveckling, språkligutveckling, emotionellutveckling, motoriskutveckling och kognitivutveckling.

Våra nuvarande portfolio är nytt på flera plan, vi har nyligen gjort om både flikar och arbetsmetod. Det nya är e-portfolio, alltså vi ska använda våra ipads att göra portfolion i. 

I appen Keynote har vi skapat flikarna matematik, Naturkunskap/teknik, Socialkompetens och språk/kommunikation. 

Att tillsammans med barnen reflektera runt en bild/film och sedan lägga in den i rätt flik och koppla den till våra styrdokument gör att vi synliggör lärandet tillsammans.

"Finns det ingen reflektion kring elevens lärande från eleven är det ingen portfolio" menar Roger Ellmin i föreläsningen portfolio och portfoliometodik.

Denna metod att göra en portfolio i Keynote är ett för mig snabbare och kanske lite smidigare sätt att göra porfolio i. 

Portfolion blir då i min vision också oftare och lättare för alla pedagoger att uppdatera.

Portfolio är ju som R. Ellmin säger "att göra lärandet tillgängligt för elev, föräldrar och pedagog". 

Att kunna inte bara visa en förälder en stillbild utan också kunna visa en liten film där barnet själv förklarar vad, hur och varför de gjort något. 

Det blir då lättare för alla att se utveckling över en tid samt att visa var behovet av stöd finns menar R. Ellmin i sin föreläsning. Att sedan kunna återkomma och reflektera tillsammans med pedagog, förälder eller kompisar om vad de lärt sig och ta fasta på det positiva ökar självförtroende och viljan att våga. 

Att ge barnen "rätten att vara huvudrollsinnehavare i sitt eget livsöde" (Wallin , 1993)

En bild där barnens egna reflektioner/berättelser finns antecknade gör att vi tillsammans med barnen har synliggjort en lärprocess. 

"Varje elev har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen" R. Ellmin.

Porfolio som pedagogisk metod för mig är alltså en pärm, mapp eller Keynote presentation som innehåller bild/film med tillhörande reflektion och styrdokuments citat. Tydlig och lätt att fylla på och att bläddra i är att föredra. Att den sedan ska vara tillgänglig för föräldrar, barn och pedagoger är ännu ett sätt att få portfolion att uppfylla sitt syfte.

Referenslitteratur

Roger Ellmin - Föreläsningen porfolio och porfoliometodik 

Hillevi Lenz- Taguchi (2011) - Varför pedagogisk dokumenation?.

Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan.

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010.

Podcast

Många garv

Intervjuat en kollega i veckan inför padcasten. Oj vad vi har skrattat, att försöka vara avslappnad och låta normal är svårt. Men vad roligt vi har haft det. 

Sedan har ju barnen varit underbara alla vill vara med i frökens skolradio hon ska spela in. 

-Snälla Veronica ska vi spela in oss idag igen :)

Härligt med ungar som älskar att intervjuas.

Barnen på min avdelning har börjat känna att de är lite delaktiga i min "skola". Dom uppmärksammar mig ofta på att dom har sett ny dokumentation uppsatt lite varstans. Det brukar dom ju se annars oxå men nu har dom tagit sin delaktighet till en större grej, frågor som var står det under den bilden har Kalle sagt vad det är han gör ect. Har börjat dyka upp. 

Så på något sätt tror jag att vi nog har blivit denna höst lite mer tydliga i vad vi gör när vi dokumenterar tillsammans med barnen.

Härligt :-)

Det börjar hända saker

Har börjat se en en förändring eller förbättring kanske man ska säga, på min förskola har väggarna börjat att fyllas med bilder, konstverk och barnreflektioner. Inte för att det inte fanns det innan utan att nu tycker jag mig kunna se en mer kvalite i vad som sätts upp. 

Det känns som fler pedagoger har börjat se hur roligt det är att reflektera tillsammans med barnen om vad de gjort och dokumentera det som sägs.

Våra laminerade böcker med bilder och reflektioner som vi på vår avd. gjort under projekt eller teman har börjat ploppa upp på många ställen nu! Kul!! 

I vår gemensamma hall sitter inte mindre än tre stycken böcker uppe nu i barn höjd så att det kan reflekteras tillsammans med föräldrar i hallen. 

Början på nya porfolios är också på gång ÄNTLIGEN :-)

Sedan har jag börjat spela in mitt radioprogram, svårigheten just nu är att veta hur jag ska lägga upp det, men det löser sig. Har involverat lite barn å dom är grymma på att säga kloka saker.

Vad hur varför pedagogisk dokumentation

I detta arbete har jag försök tänka mig frågeställningar som, Vad är det som ska dokumenteras? Hur ska vi dokumentera? Varför dokumenterar vi? 

Vad?

Vad ska dokumenteras? Utveckling, framsteg, en lärprocess? 

Ja dokumentationsarbetet är ett sätt att se. Ett sätt att för oss och barnen att se var vi står nu. Vart vill vi? Hur kommer vi dit?

I dagsläget försöker vi dokumentera med hjälp av bilder, teckningar, text och använder fotoramen, datorn och nu även vårt nya verktyg ipaden. Det svåra är att inte bara dokumentera och hänga upp på en vägg eller sätta in i en pärm utan att också försöka tillsammans med pedagoger och barn utveckla vår nya förståelse eller lärdom vi fått. Förstå hur just dessa barn tänker för att kunna utmana dem vidare. 

Medkonstruktör är ett ord som Lenz Taguchi använder i boken "Varför pedagogisk dokumentation?". Det ordet Medkonstruktör har jag fastnat för, att göra barnen delaktiga i vad som dokumenteras. Ett barn som får vara med att ta/välja bilder, diskutera, måla eller uppleva sitt eget lärande är en medkonstruktör till sina egna framsteg och lärande.

Att ge barnen "rätten att vara huvudrollsinnehavare i sitt eget livsöde" (Wallin , 1993)

En bild där barnens egna reflektioner/berättelser finns antecknade gör att vi tillsammans med barnen har synliggjort en lärprocess. 

En lärprocess kan synliggöras med bilder, film, ljudupptagningar eller text.

Vi har i år tema Bamse på vår förskola. Vi satt ner med en grupp av de yngsta barnen och pratade allmänt runt en bild på Katten Janson. Vi lät barnen kommenterar fritt rätt ut.

- Han är svart ! 

- vita tassar! 

- Han har gula ögon det har inte jag. 

- nä du har blå !

- nä gröna tror jag ? 

- har jag gröna? 

Pedagog - är det nån som vet vad färgen på "Rosas" ögon heter ?

- blåa! Utropar barnet närmast.

- ja jag har blåa ögon! "Tittar på ett annat barns ögon" -vi har blåa ögon. Som din tröja!

Viktigt är att inte försöka tolka själv vad som hänt eller att dra egna slutsatser om vad som har lärts, utan att hjälpa barnen att själva reflektera över om de lärt sig något och hur de isåfall lärde sig det.

"Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet." Lpfö98

       

                                        

Hur?

"Böja på knäna och låta oss förundras över vad barnen gör och kan" (förskollärare Solveig Åkerström, Stockholm, )(Lenz Taguchi)

Denna mening känner jag mycket för, att ta dig tid att gå djupare in i något med barnen, utforska och sök kunskap tillsammans. Alla barn är olika och lär sig på olika sätt, det är upp till oss pedagoger att fånga upp barnen där de befinner sig.

Och genom att använda tex. bilder, ljudfiler eller observationer kan vi tillsammans med barnet se vår utveckling. Att ställa utmanande frågor, hur tänkter du nu? Vad var det som hände här?

Skriv ner det som sägs kring/runt en bild eller en händelse för att sedan kunna återuppta detta vid senare tillfälle.

I mitt arbetslag samlar vi under ett projekt/händelse in bilder, barns tankar och reflektioner och fotar eventuella konstverk eller skapelser. Sedan sammanställer vi tillsammans med citat från våra styrdokument detta i laminerade projektböcker, så barn, föräldrar och pedagoger kan fortsätta reflektera och minnas vad som hände.

Vi använder oss också av en vägg i hallen där vi sätter upp dagsfärska bilder från dagen eller veckan. Reflektioner tillsammans med sina föräldrar gör att även föräldrarna känner sig delaktiga i vad deras barnen har upplevt.

Boken Seendets språk av Hansson, Karlsson och Nordström handlar om hur man med reklamens hjälp ska nå ut till "köparen", en klatschig bild, nått som lockar ögat till objektet, en kort men innehållsrik text. Att göra någon intresserad att veta mera.

Så tänker jag att en vägg för föräldrar borde vara, att göra fler intresserade av vad deras barn gör på förskolan under dagarna. Att fler ska lockas till att samtala med barnen om vad de upplevt. Att väggen sedan måste vara föränderlig ofta och att barnen ska vara delaktiga i vad som hängs upp där är min vision.

"Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter." Lpfö98

Varför?

Vår dokumentation är en sorts hjälp till utvärdering. Lenz Taguchi säger att "pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagogerna emellan men även familjen och förskolan emellan." 

Vi har fått en fantastisk möjlighet på vår förskola att mitt i varje termin få halvvägsutvärdera.  Att få chansen att redan halvvägs in i terminen få se var vi står och om det blev som vi ville, hände något som gjort att vi ändrat riktning och vad var det då som hände. Samtalen vi fört med barnen kring en bild eller händelse kan då ta både oss och barnen vidare till nya utmaningar.

"Ett syfte med pedagogisk dokumentation är att försöka synliggöra och förstå dessa konstruktioner, så att man som pedagog kan öppna sig för nya konstruktioner" (Lenz Taguchi)

Att öka både pedagogernas och barnens självförtroende genom att se vad som hände och hur det blev är en stor poäng med synlig dokumentation. Att som arbetslag kunna se att det jobb de gjort har fört inte bara barnen, utan även hela arbetslaget framåt, är en pedagogisk dokumentation av bästa sort.

"Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. Verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande." Lpfö98 

Referenslitteratur

Hasse Hansson, Sten-Gödta Karlsson och Gert Z Nordström (2006)- Seendets språk.

Hillevi Lenz- Taguchi (2011) - Varför pedagogisk dokumenation?.

Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan.

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010.

Det är mycket nu

Har haft svårt för att skriva ner allt jag vill i arbetet "vad hur varför pedagogisk dokumentation" . 

Att få ner det som gömmer sig i mitt huvud på pränt är mitt stora problem i livet. Vet vad jag kan och jag vet vad jag vill men att skriva ner detta snyggt och begripligt i ett arbete som ska betygsättas gör att jag går i lås och vet helt plötsligt ingenting. 

Så efter att ha suttit å skrivit kanske en mening om dagen i en tid tillbaka nu så börjar arbetet ta form. Lite stolt och lite rädd, att gör jag rätt? blir detta bra? Fattar dom vad jag vill ha sagt ....HJÄLP.

Kanske lite reflektion idag när jag läst det jag skrivit är väl att jag har gjort så gott jag kunnat och är grymt stolt över att jag kommit så här långt.

Lenz Taguchis bok har jag skummläst kanske två gånger till efter att ha läst den ordentligt en gång. Den växer för mig, jag hittar fler guldkorn att ta med mig i mitt forsatta arbete på förskolan än vad jag först trodde. 

Men det stora ordet är fortfarande "Medkonstruktör" !

Tänk att få vara Medkonstruktör på sin "arbetsplats" att dagligen få medbestämma vad man ska göra och få lära sig, att få forma sin dag efter sina egna förutsättningar och erfarenheter.

Tänk vad fantastiskt !

Sen har jag ju missat att vi skulle ha läst den svårfångade reflektionen till på onsdag Gaaaaahhhh.....!!!

Så nu läser jag varje minut jag får över denna helg.

Åkte till gymmet men fick dåligt samvete och tog med boken, några sidor mer blev det och några kalorier mindre ;-)

Gillade början av boken sedan blev den mer svårsmält. Men det är bara att läsa på.

       

                                        

Varför pedagogisk dokumentation av Hillevi Lenz Taguchi

"Varje barns väg till kunskap är unik, precis som barnet är unikt" s.33
Att se till varje barns individuella behov och kunskapstörstande, är något som alltid finns i bakhuvudet. Något jag tror/hoppas att alla pedagoger vill kunna uppnå.
Då barngrupperna bara blir större och reflektionstiden för oss pedagoger blir mindre, måste vi hitta dokumentationstid/reflektionstid på annat sätt.
Att då sätta sig tillsammans med barnet/barnen och tex. En iPad och titta, prata, lyssna och skriva tillsammans kommer både vi och barnen vidare i vår kunskapsväg.
"Böja knä" s.79 och att ge barnen "rätten att vara huvudrollsinnehavare i sitt eget livsöde" .
Att vara medkonstruktör till sitt lärande.
Detta är lite av det som jag tog med mig från "Varför pedagogisk dokumentation" av Hillevi Lenz Taguchi.
 Självklart mycket mer men detta var de starkaste meningarna som fastnade hos mig.

Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation för mig just nu är att se barnens lärande i bilder, teckningar,

 anteckningar och reflektioner med kollegor.

Dokumentationen kan bestå i bilder med barnens egna tankar och funderingar, ljudfiler med intervjuer och texter.

Dokumentationen kan även vara pedagogernas reflektioner och tankar under planeringar, som kan användas i deras egna utveckling i det fortsatta arbetet med barnen.

Fortsättning följer 

Köss å pöss