I detta arbete har jag försök tänka mig frågeställningar som, Vad är det som ska dokumenteras? Hur ska vi dokumentera? Varför dokumenterar vi?
Vad?
Vad ska dokumenteras? Utveckling, framsteg, en lärprocess?
Ja dokumentationsarbetet är ett sätt att se. Ett sätt att för oss och barnen att se var vi står nu. Vart vill vi? Hur kommer vi dit?
I dagsläget försöker vi dokumentera med hjälp av bilder, teckningar, text och använder fotoramen, datorn och nu även vårt nya verktyg ipaden. Det svåra är att inte bara dokumentera och hänga upp på en vägg eller sätta in i en pärm utan att också försöka tillsammans med pedagoger och barn utveckla vår nya förståelse eller lärdom vi fått. Förstå hur just dessa barn tänker för att kunna utmana dem vidare.
Medkonstruktör är ett ord som Lenz Taguchi använder i boken "Varför pedagogisk dokumentation?". Det ordet Medkonstruktör har jag fastnat för, att göra barnen delaktiga i vad som dokumenteras. Ett barn som får vara med att ta/välja bilder, diskutera, måla eller uppleva sitt eget lärande är en medkonstruktör till sina egna framsteg och lärande.
Att ge barnen "rätten att vara huvudrollsinnehavare i sitt eget livsöde" (Wallin , 1993)
En bild där barnens egna reflektioner/berättelser finns antecknade gör att vi tillsammans med barnen har synliggjort en lärprocess.
En lärprocess kan synliggöras med bilder, film, ljudupptagningar eller text.
Vi har i år tema Bamse på vår förskola. Vi satt ner med en grupp av de yngsta barnen och pratade allmänt runt en bild på Katten Janson. Vi lät barnen kommenterar fritt rätt ut.
- Han är svart !
- vita tassar!
- Han har gula ögon det har inte jag.
- nä du har blå !
- nä gröna tror jag ?
- har jag gröna?
Pedagog - är det nån som vet vad färgen på "Rosas" ögon heter ?
- blåa! Utropar barnet närmast.
- ja jag har blåa ögon! "Tittar på ett annat barns ögon" -vi har blåa ögon. Som din tröja!
Viktigt är att inte försöka tolka själv vad som hänt eller att dra egna slutsatser om vad som har lärts, utan att hjälpa barnen att själva reflektera över om de lärt sig något och hur de isåfall lärde sig det.
"Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet." Lpfö98
Hur?
"Böja på knäna och låta oss förundras över vad barnen gör och kan" (förskollärare Solveig Åkerström, Stockholm, )(Lenz Taguchi)
Denna mening känner jag mycket för, att ta dig tid att gå djupare in i något med barnen, utforska och sök kunskap tillsammans. Alla barn är olika och lär sig på olika sätt, det är upp till oss pedagoger att fånga upp barnen där de befinner sig.
Och genom att använda tex. bilder, ljudfiler eller observationer kan vi tillsammans med barnet se vår utveckling. Att ställa utmanande frågor, hur tänkter du nu? Vad var det som hände här?
Skriv ner det som sägs kring/runt en bild eller en händelse för att sedan kunna återuppta detta vid senare tillfälle.
I mitt arbetslag samlar vi under ett projekt/händelse in bilder, barns tankar och reflektioner och fotar eventuella konstverk eller skapelser. Sedan sammanställer vi tillsammans med citat från våra styrdokument detta i laminerade projektböcker, så barn, föräldrar och pedagoger kan fortsätta reflektera och minnas vad som hände.
Vi använder oss också av en vägg i hallen där vi sätter upp dagsfärska bilder från dagen eller veckan. Reflektioner tillsammans med sina föräldrar gör att även föräldrarna känner sig delaktiga i vad deras barnen har upplevt.
Boken Seendets språk av Hansson, Karlsson och Nordström handlar om hur man med reklamens hjälp ska nå ut till "köparen", en klatschig bild, nått som lockar ögat till objektet, en kort men innehållsrik text. Att göra någon intresserad att veta mera.
Så tänker jag att en vägg för föräldrar borde vara, att göra fler intresserade av vad deras barn gör på förskolan under dagarna. Att fler ska lockas till att samtala med barnen om vad de upplevt. Att väggen sedan måste vara föränderlig ofta och att barnen ska vara delaktiga i vad som hängs upp där är min vision.
"Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter." Lpfö98
Varför?
Vår dokumentation är en sorts hjälp till utvärdering. Lenz Taguchi säger att "pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagogerna emellan men även familjen och förskolan emellan."
Vi har fått en fantastisk möjlighet på vår förskola att mitt i varje termin få halvvägsutvärdera. Att få chansen att redan halvvägs in i terminen få se var vi står och om det blev som vi ville, hände något som gjort att vi ändrat riktning och vad var det då som hände. Samtalen vi fört med barnen kring en bild eller händelse kan då ta både oss och barnen vidare till nya utmaningar.
"Ett syfte med pedagogisk dokumentation är att försöka synliggöra och förstå dessa konstruktioner, så att man som pedagog kan öppna sig för nya konstruktioner" (Lenz Taguchi)
Att öka både pedagogernas och barnens självförtroende genom att se vad som hände och hur det blev är en stor poäng med synlig dokumentation. Att som arbetslag kunna se att det jobb de gjort har fört inte bara barnen, utan även hela arbetslaget framåt, är en pedagogisk dokumentation av bästa sort.
"Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. Verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande." Lpfö98
Referenslitteratur
Hasse Hansson, Sten-Gödta Karlsson och Gert Z Nordström (2006)- Seendets språk.
Hillevi Lenz- Taguchi (2011) - Varför pedagogisk dokumenation?.
Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan.
Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010.
